Det är nu det börjar

Det här måste nog vara den bästa ungdomsboken jag läser i år!
Ja, jag vågar säga det så här tidigt på våren och med en stor del av läsåret framför mig.

IMG_7044

”Vad gör livet värt att leva?”
Du stirrar på den svarta skärmsläckaren.
”Jag vet inte. De där stunderna då man är fullkomligt lycklig.”
Du talar med en mörkare röst nu, nästan ett helt annat tonläge.
”Men de är alldeles för korta. Det är alldeles för få lyckostunder i jämförelse med de mörka. Jag menar alla de långa perioderna mellan de lyckliga stunderna. Det är helt enkelt inte värt det.”


”Det är nu det börjar”
skrev min två år äldre kompis Sussi till mig när jag tog studenten. Jag tog det som en sanning och en utmaning mitt i allt det läskiga men också förväntansfyllda inför en framtid bortanför skolans trygga, schemalagda dagar. Det kändes som jag kommit ut ur en låda, öppnat en dörr där jag förvarats, och plötsligt stegat ut över tröskeln till en plats där all världens val bredde ut sig framför mig. I alla fall några få ögonblick där på gymnasieskolgården där jag och de andra studenterna viftade med våra studentmössor. Någon dag senare var jag inne i vardagen och satt i kassan i matbutiken och blippade varor det snabbaste jag kunde – för att tävla mot mig och själv och göra vardagen lite roligare.

Det var om mig, men boken jag läst handlar om Ellen och Astrid som går sista året på gymnasiet och smider stora planer inför sommaren då de tar studenten. De ska resa till Barcelona, sitta och njuta av folkvimlet, spela gitarr och bara vara. Vara var som helst, utom just i småstaden Växjö där de just nu är. Var som helst än där.

Det blir ändå inte som de planerat. Under skolårets gång börjar Ellen må dåligt, hennes energifyllda väsen är sig inte längre likt. Hon går med hopsjunkna axlar, blir gradvis tröttare och tystare och omgivningen ser detta men vet inte hur de ska hjälpa. Astrid vill finnas där och berätta för andra men är då samtidigt rädd att förlora sin vän.

Du stannar och ler.
”Allt kommer att bli bättre nu, Astrid. Jag lovar dig.”
Jag vänder mig om och ser på den döda anden borta vid vägkanten. Den ser tillbaka på mig och blinkar med ena ögat …
Tror du va?

Livet lever berg- och dalbana med känslorna; kärlek, rädsla, sorg och ilska vrider sig om varandra i Antiloper och språket är fantastiskt träffande. Strukturen kan kännas aningen förvirrande, kan jag tänka mig, för en lite mer ovan läsare då berättarperspektivet varvas mellan Astrids upplevelser och Ellens upplevelser av det som händer. Läsaren vet i början inte vem som berättar vad och då får man lista ut det genom att se på hur berättaren beskriver sig själv och andra. När jag började läsa boken bläddrade jag fram och tillbaka bland kapitlen för att få koll på vem som var vem och vems berättelse jag läste. Till slut lät jag det bara vara och berättelsen fick flyta på bara som den var och som den ville, då släppte förvirringen och jag kände att jag fick koll på ur vems perspektiv de olika delarna berättades.

När jag började läsa boken förra helgen, var den svår att lägga ifrån sig. Nu har det gått en hel vecka sedan jag läste i den sist, då jobb och studier tagit all tid, men jag kom in i den fort och med bara 100 sidor kvar slukade jag det som var kvar i ett nafs. Boken är indelad i korta kapitel med ganska mycket dialog från och till, ibland får läsaren ta del av personliga brev och meddelanden. Allt detta gör boken snabbläst men inte det minsta ytlig. Tvärtom, jag stannar upp och vilar på orden, läser om och njuter av fina formuleringar.

IMG_7071Jag funderar över hur mitt gymnasiejag hade handlat om jag varit i samma situation som Astrid. Det enda jag behövde bekymra mig om på gymnasiet var: utseendet, kompishänget, kärleken och få det att passa med studier och jobb. Vi var obekymrade på det viset att vi alla mådde bra och tog livet med den klyschiga ”klacksparken”. Men saker och ting hade ju kunnat vara annorlunda, vilket jag är glad över att de inte var.

Sätt den här boken i handen på närmsta lärare, förälder och gymnasieungdom. Diskutera sedan vad ni läst då berättelsen bjuder på många perspektiv kring hur människor är och vill vara samt om vad som spelar roll i livet. Antiloper är superviktig och oerhört läsvärd!

IMG_7046Nu vill jag sätta tänderna i Roxbergs nya roman Fågelhuset också, så snart som möjligt.

Advertisements

4 thoughts on “Det är nu det börjar

  1. MEN OJ!!!
    Det är ju jag det; Sussie alltså… Hur kan du komma ihåg allt så bra Lisa??!!
    Bra o skoj skrivet av dig, o vilken bra bok det verkar va!!!!! Har ingen just nu så det blir att gå till Bokia imorgon!!
    Tack o Kram bästa Lisa <3

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s