Jag skrattade så jag fick ont i magen

En av mina elever i årskurs fem har analyserat en dikt som heter Apa är jag av någon som kallar sig för Farbror Torsten.

Apa är jag
Här sitter jag inne i en bur
för jag är apa, eller hur?
Jag är hårig med svans
och utan någon sans
provar jag min balans
med skötaren i en dans.
Jag valsar hit
& jag valsar dit
och magen känns som dynamit.

Eleven tycker att dikten är jätterolig och har fått skratta gott åt det skrivna. Jag tror jag och eleven analyserar den på olika sätt, men det är härligt att orden fått min elev att skratta. Jag känner att dikten mer får mig att vilja gråta, den känns instängd och begränsande, tycker jag. Vad tycker du?

 

Att stanna upp en stund och tänka på att man finns till

Hittade denna dikt av Barbro Lindgren i en av mina elevers dikthäften. Den fick mig att stanna upp en stund. En välbehövlig paus i allt det där andra som vi valt att kalla livet.

Nu föds ett barn

Nu föds ett barn
och nu
och nu
En stund på jorden
föddes du
Och någon andas
sista gången
varje stund
Nu andas någon
inte mer
och någon ser
för sista gången
nattens gråmoln brista
Varenda dag
är alltid första dagen
och den sista

Barbro Lindgren ur ”Gröngölingen är på väg”

Bläcket glöder

Skärmavbild 2013-01-30 kl. 21.59.19

Nästa vecka ska vi skriva dikter på rim. Efter mitt rimbattle med Mr. N över jul så inser jag att jag inte är sådär sylvass på att rimma. Då får man trimma språket lite med hjälp av rimlexikon.com eller på exempelvis Adino.

Möjligtvis kommer jag läsa denna dikt som inspiration:

Pojkar i kajal,
äntligen har ni kommit ut ur era skal.
Svarta stjärnor under ögonen ni har,
mitt hjärta väntar hoppfullt på svar.
O, hjälp vad ni är snygga,
men varför är ni så skygga?

Skriven av ”blue star” och återfinns i Bläck på mina fingrar.

IMG_6622

IMG_6621

Stockholm

Du ringer sent
Och säger din lägenhet
Kommer lossna ifrån huset
Krossas emot gatan
Man måste bära
Sin sorg i armarna
Man måste härma dom som orkar
dom som fortsätter ändå

Ingen annan skulle förstå
Och ingen annan skulle gå
En meter för mig
Jag behöver dig

Du säger kom
Och ta mig någon annanstans
Alla väggar kryper närmare
Och närmare och du vet
Man måste bära
En rymd på axlarna
Man måste härma dom som vaknar
Och vet vad dom vill ha

Ingen annan skulle förstå
Och ingen annan skulle gå
En meter för mig
Jag behöver dig

Ingen annan skulle förstå
Och ingen annan skulle gå
En meter för mig
Jag behöver dig

Och i natt
Du måste tvinga mig ut
Och jag ska bara följa med
Jag behöver dig
Och i natt
Jag orkar inte va rädd mer
Du måste ta mig någon annanstans
Hör du mig?

Du sa kom
Du måste tvinga mig ut
Och jag ska bara följa med
Jag behöver dig
Du sa kom
Jag orkar inte va rädd mer
Du måste ta mig någon annanstans
Hör du mig?

Hör du mig?
Hör du mig?
Hör du mig?
Hör du mig?

Jonathan Johansson har gått varm på min Spotify senaste tiden.

Vad säger du, hur tolkar just du texten?

Fröken, varför skrek du förut?

Denna dag har, som ni säkert redan märkt, gått i diktens tecken. När ungarna hade förmedlat känslan i de dikter de läst, fanns inte tiden kvar för dem att skriva egna kärleksdikter så då tog jag tillfället i akt att ge dem lite inspiration istället.

IMG_6594Jag började med att läsa dikten Neeijjj ur Kärlek och uppror vilket resulterade i förvånade ansiktsuttryck på mina kära femteklassare. De såg verkligen roliga ut. På diktens femte rad började de fnissa och på den sjunde garvade även fröken. Då hade också Mr. L, läraren i det intilliggande klassrummet tittat in för att skälla ut dem som han trodde bråkade inne i mitt klassrum. När han såg att det var Ms. N som var igång, som brukligt, höjde han på ögonbrynen och gav sig av tillbaka till sina fyragluttare.

IMG_6595

Läs gärna själv – riktigt lajbans ;)

IMG_6599

– Sjunger han ”Så klart”?

Man bara hör på eleverna att de tycker det är skittöntigt :)

IMG_6598Vi pratade om det läskiga att våga avslöja sin kärlek till en kompis.

IMG_6601

Och nu har ungarna greppat vad dikten handlar om, inte en fimp utan:

– Den handlar om en tjej!

De andra två diktböckerna heter:
Det kliar i mitt hjärta
Att få vara nära dig, lycklig och gåshuden

Läs gärna mitt inlägg på gamla bloggen om diktböckerna.

Identitet

Mycket dikter har det blivit idag, dessa handlar om vem som är jag.

Jag ville vara en annan,
men jag vet inte vem.
En främling står bortvänd, med pannan
mot stjärnornas lågande hem.
Jag skall aldrig se hans ögon
och aldrig hans anletsdrag.
Jag ville vara en annan,
en främling, en annan än jag.

Per Lagerkvist

Den här dikten, nedan, var öronmärkt i min diktbok. Kanske funderade mitt 16-åriga jag mycket kring detta?

Spegeln
Jag ser mig i spegeln, och plötsligt
blir allt overkligt
Vems är dessa ögon?
Vem ser på vad?
Varifrån kommer denna bild?
Är spegelbilden verklig
– eller jag?

Jeanette von Heidenstam

Ur den underbara antologin Kärlek och uppror – 210 dikter för unga människor

”Kanske jag gör mitt första misstag redan ikväll!? Yeay!”

Följande citat har jag snott, från Neil Gaiman. Passande tycker jag då årets sista och kommande års första lästa bok, troligtvis kommer bli Coraline. Som brukligt, har jag kapat citatet precis så som jag vill. Är det något jag lärt mig i år så är det att det är läsaren som bestämmer vad texten betyder och ger den liv och innebörd. För mig blev alltså Neil Gaimans budskap, så som jag vill ha det, bäst levererat på följande vis:

I hope that in this year to come, you make mistakes.
Because if you are making mistakes,
then you are making new things,
trying new things,
learning,
living,
pushing yourself,
changing yourself,
changing your world.
You’re doing things you’ve never done before,
and more importantly,
you’re Doing Something.

So that’s my wish for you, and all of us, and my wish for myself.

Make New Mistakes.
Make glorious, amazing mistakes.
Make mistakes nobody’s ever made before.
Don’t freeze,
don’t stop,
don’t worry that it isn’t good enough,
or it isn’t perfect,
whatever it is:
art,
or love,
or work
or family
or life.

Whatever it is you’re scared of doing, Do it.

Make your mistakes, next year and forever.

I Australien och tidszonerna före oss har det nya året redan rasslat in, så nu kanske de står där i förvirring och glädje över vad de ska ta sig för med det nya. Vilka möjligheter har öppnat sig och vilka dörrar har stängts? Vi har fortfarande lite tid. Jag tänker ta den tiden och göra mig nya bekantskaper. Jag vet redan nu att jag innan tolvslaget kommer träffa åtminstone en ny själ som jag inte haft nöjet att stifta bekantskap med innan och det ser jag fram emot.

Med önskan om ett Gott Nytt År! 

Skärmavbild 2012-12-31 kl. 13.28.19

Kanske gör jag mitt första misstag redan i kväll!? Yeay! ;)

På återseende i år 2013!