Plats

Idag upptäckte jag att min favorit Pija Lindenbaum kommer ut med en roman nu i mars! Det ska bli mycket spännande att få läsa den. Jag undrar om steget är långt från Manne och Gittan eller om läsaren ändå känner igen sig på något vis. Jag tror det – en hund är ju med i handlingen ;)

Boken heter Plats.

Tidigare blogginlägg om Pija Lindenbaum:
Hunden Saves the Day
Gittansånger på Spotify
6 x Lindenbaum
Morgonen när spegelbilden visade en drake
I morgon är det fri luffs som gäller
Gittan gömmer bort sig av Pija Lindenbaum

Och från gamla bloggen:
Dag 5 – En bok som gör mig glad
Gittans hörihop – ett slags memoryspel
Jag bara älskar Pija Lindenbaums böcker

Kan du kanske Skriva bort skrivkrampen?

Vill återigen tipsa om tidningen Skriva, där ni (vi) som gillar att skriva oavsett om det är för eget bruk eller för den stora massan, kan få tips på hur man kan göra för att få texten att bli som man vill.

Just nu har de REA på gamla tidningar och jag gjorde slag i saken och handlade hem alla utom numero ett, som visst är helt slut numera. De har även en massa skrivböcker till försäljning och jag handlade hem en sådan med, men den kommer jag att få blogga om senare.

Hur som helst, har du inte läst Skriva ännu så är ju det här ett ypperligt tillfälle att börja :)

IMG_6640Min investering.

IMG_6641En av mina favoritförfattare berättar om sitt skrivande.

IMG_6642En annan av mina favoritförfattare berättar om sitt skrivande för ungarna och oss med barnasinnet i behåll.

IMG_6643Skippa krångel – gör läsaren nyfiken!

Bilderboken – Återkomsten!

Förra året blev för mig det år då jag läste fler bilderböcker än någonsin förut. Anledningen är den kurs i barnlitteratur som inom ett par veckor kan räknas till historien. Det är inte så att jag har varit ointresserad av barnböcker, jag brukar köpa någon ibland som jag tycker har roliga bilder och text. Främst har jag då handlat hem Pija Lindenbaums böcker om Gittan.

Det här året upptäckte jag dock andra bilderboksförfattare också och lärde mig hur man kan tänka kring barnlitteraturen. Det har varit roligt och intressant, men jag tror att jag ändå framöver kommer hålla mig till att söka, precis som jag gjort innan, efter de böcker som jag tycker innehåller roliga och intressanta bilder. (Om det inte är så att böckerna ska användas i min undervisning, för då måste jag nog prioritera innehåll på ett annat vis).

Så, vad upptäcktes då, under det gångna året, förutom Lindenbaums Jag älskar Manne, för lite yngre barn? (Läs gärna om Jag älskar Manne, här).

Jo, för första gången läste jag bilderboksklassikern Till vildingarnas land av Maurice Sendak. Jag köpte min första Shaun Tan, vars böcker jag gått och bläddrat i ett bra tag, innan jag fick tummen ur och köpte Det röda trädetI Dahles och Nyhus böcker: Den Arge, Mammas hår samt Snäll lyfts familjeproblem upp till ytan. Mycket bra böcker att använda sig av som litteratur i skolan då man ska diskutera exempelvis mänskliga rättigheter och BRIS, så att barnen kan ta avstamp utifrån någon annan och inte behöva ”blotta sig själva” om de sitter på liknande erfarenheter. Efter bilderbokstips från min lärare om en nyversion om H.C. Andersens Tummelisaupptäckte jag författaren och illustratören Charlotte Gastaut. Hennes bok Fannys fantastiska resa är så fin att jag nästan blir lite kär i den. Den påminner för övrigt väldigt mycket om Sendaks Till vildingarnas land. Det skulle vara spännande att sätta de båda i händerna på eleverna och se om de hittar några likheter, dem emellan.

IMG_6473

IMG_6470

IMG_6465

IMG_6466

IMG_6474

IMG_6467

IMG_6468

En tjusig bok om döden, som jag hittade i början av året är Wolf Erlbruchs Anden, Döden och Tulpanen. Där Döden och en And blir vänner, fint, läskigt och filosofiskt på samma gång. En konstig bok, med bilder som jag inte tycker om (man ska väl vara ärlig?) är Hanna huset hunden, av Anna-Clara Tidholm. Av den fattade jag inte mycket, inte min mamma, inte Mr. N eller mina tre kursare heller. Så vill du ha en bok att bita i, så rekommenderar jag dig att köpa den. Nu har jag i och för sig vänt ut och in på symboliken i den, så jag har någon gissning om vad som ska betyda vad. Men det har väl ändrats till nästa gång jag läser den och gjort mig lite mer erfarenheter. Möjligtvis var det just detta: att tolkningsmöjligheterna känns oändliga, som nominerade Hanna huset hunden till Augustpriset, 2004? Vem vet … :)

IMG_6464

IMG_6475

Jag fann Sven Nordqvists Rävjakten för endast 25 kronor på Ica Maxi. Jag gjorde därför slag i saken och handlade fem(!) stycken. En till mig själv och en till mittbrorsbarn. De tre andra böckerna är till nyanlända bebisar. Tyvärr hann jag bara träffa en av de bebisarna när jag var hemma i Motown över jul, så de andra två får väl vänta någon månad till innan de kan få sitt exemplar av Pettson och Findus äventyr bland rävar, höns och de underbart underhållande mucklorna.

IMG_6463

Till sist, men inte att förglömma, är en nyversion av Snövit, som ni kan läsa om här. Jättefina bilder av Benjamin Lacombe.

Hunden saves the day?

Nu har det kommit en Lindenbaum för de allra minsta, den heter Jag älskar Manne och handlar om en dag i när Micke och Manne leker som bäst i sandlådan. Dock blir inte allt som Micke vill …

… är det något hotfullt som är på väg mot sandlådan, månne? …

Men kanske kan det vara så att räddaren i nöden är på väg … ;)

Omslaget får mig att tänka på pepparkaksmuffins,
klappa själv på boken så förstår du vad jag menar :)

Jag älskar Manne finns även som e-bok!

6 x Lindenbaum

 – Vassego. Det blir mackor med O’boy på och O’boy.
Och flingor med O’boy.

När Åkes mamma glömde bort

Så har då mina småfilmer anlänt. De anlände faktiskt redan i onsdags, har jag för mig, och jag har spenderat lite kvalitetstid med Åke, Lill-Zlatan och Kenta. Det som jag tycker är roligt med småfilmera/böckerna av Lindenbaum, förutom de fantastiska bilderna och den utomordentligt roliga texten, är att karaktärerna återkommer i berättelserna. Främst i Kenta och barbisarnaDär är både Gittan, Lill-Zlatan och Åke med i större eller mindre utsträckning. Det är ju jättebra, då får läsaren veta lite mer om vad som händer Gittan, exempelvis, efter att hon träffat de tre älgarna i Gittan och älgbrorsorna och tills hon hamnar i garderoben i Gittan gömmer bort sig.

”Det här är en kille” berättar Björn Kjellman inlevelsefullt.
Så här kan det se ut hemma hos mig när det är Lindenbaumdags.
Det är tomater i bakgrunden, jag försöker få dem att bli röda …

Tre gånger Lindenbaum & Tre gånger Gittan

Sissela Kyle berättar om Gittan.

Vill du läsa mer om vad jag skrivit om Pija Lindenbaums böcker, kan du titta in på min gamla bokblogg, där finns även ett klipp från småfilmen Gittan och älgbrorsorna.

Morgonen när spegelbilden visade en drake

Det är lite mycket nu. Jag är så trött. Tänk ifall jag också blir en drake? :/

Vill du veta hur den slutar? Det vill jag. Du kan som jag beställa Tre gånger Lindenbaum så får du veta.

Skoltips: Visa småfilmsklippet för eleverna och låt dem berätta vad som händer sen! Kanske till och med i serieformat? Det kan bli sköj :)

Jag klickade hem Gittansmåfilmerna också.